Svensk musik vol. 1
Jag är inte, och har aldrig varit, ett stort fan av svensk musik i allmänhet. Oftast är våra inhemska band i min mening antingen bleka kopior av brittiska och amerikanska band, allmänt tråkiga eller bara extremt dåliga (se: 95% av all svensk mainstreamhiphop, á la Adam Tensta). Då och då lyckas dock vissa band sticka ut och fånga mitt intresse. Jag pratar om t.ex. Refused, Dungen och bob hund. Och så självklart Umeås för tillfället största pop-punkexport, Masshysteri.
Egentligen kanske pop-punk är fel benämning, för Masshysteri låter varken som Green Day, Buzzcocks eller, tursamt nog, Asta Kask. Här experimenteras det istället friskt med surfiga vokalharmonier, härligt garageskrammlande gitarrer och Ebba Grön-influenser, tillsammans med vardagsnihilistiska, och, kan tilläggas, extremt välskrivna texter. Masshysteri står för en av de fräschaste versionerna av svensk punk sedan 70-talet, och är, med bara en LP ute, ett av de mest spännande svenska banden just nu.
Masshysteri - Vår Del av Stan
Egentligen kanske pop-punk är fel benämning, för Masshysteri låter varken som Green Day, Buzzcocks eller, tursamt nog, Asta Kask. Här experimenteras det istället friskt med surfiga vokalharmonier, härligt garageskrammlande gitarrer och Ebba Grön-influenser, tillsammans med vardagsnihilistiska, och, kan tilläggas, extremt välskrivna texter. Masshysteri står för en av de fräschaste versionerna av svensk punk sedan 70-talet, och är, med bara en LP ute, ett av de mest spännande svenska banden just nu.
Masshysteri - Vår Del av Stan
Kommentarer
Trackback
